banal

För att tillfredsställa den blåsippekommenterade personens önskan att slippa ett pluralistiskt samhälle tänker jag inte släppa igenom hans eller hans åsiktsfränders kommentarer. Man skall alltid, i den mån det är möjligt, ge folk vad de vill ha.

Dagens buketter går till bland andra Lars Leijonborg, Johan Jakobsson och Mauricio Rojas som var några av de som lät Folkpartiet legitimera xenofobiska diskurser genom att presentera sig som ett etablerat alternativ för intolerans. Man kan väl säga att de försökte ta debatten på något sätt. I betydelsen usurpera. Men de glömde att fråga sig varför målgruppen skulle rösta på en dålig kopia när originalet finns tillgängligt.

Sverigedemokraternas marsch mot riksdagen började på allvar i förra valet, när Folkpartiet började visa vilket ömhjärtat parti de var genom att dra batong mot bidragstagande invandrare med bristande kunskaper i Svenska. Sen dess har trenden varit tydlig. SD ökar i varje opinionsundersökning och gjorde sitt bästa val någonsin i höstas. Folkpartiet gjorde visserligen ett riktigt dåligt val, trots en rejält uppskruvad ton mot alla tänkbara röstsvaga grupper i samhället. Men så länge man hamnar i regeringsposition gör det ju inget om äkta kryptonazister istället för batongliberaler tar över gamla smygbigotta sossars röster och hamnar i riksdagen. Eller hur?

Man skall förstås inte ta något från Sverigedemokraternas sluga odling av outsiderimage och martyrskap i sin ständigt pågående lågbudgetkampanj, där bland annat Expressens slappa moderering av läsarkommentarer har gjort astroturfing till ett etablerat grepp i Sverige. De har jobbat hårt, målmedvetet och länge.

Jag försökte komma på en komisk vinkling för allt det här, men det verkar vara en sån där grej man kan skratta åt i efterhand. Långt i efterhand. Så grattis Sverigdemokraterna, ni har verkligen lyckats med lottningen av motståndarlagen. Än är det långt kvar till riksdagsvalet, men trenden verkar hålla i sig över en längre tid. Det minsta ni kan göra är att skicka buketter till några av de som har hjälpt er så mycket.

Har den äran på femtioårsdagen EU!

Vad ger man någon som har allt? Fler medlemsstater? Nja, inte just nu. En ny författning? Njä, det blir aldrig färdigt i tid. Hm. Nu får man vandra runt som professor Balt... JAG VET! Efter lite donande blev det en polisräd mot EU-kommissionens och EU-parlamentets lokaler i Bryssel efter anklagelser om korruption inom administrationen! Ja må han leva, ja må han leva, ja må han leva uti hundrade år! Hurraaaa!

Kritiken som har riktats mot Göran Persson i samband med dokumentärserien Ordförande Persson är inte mycket mer än ett uttryck av antiarbetarism från självhatande svenskar som har förförts av propagandan från de krafter som vill tillintetgöra staten Sverige och i gammaleuropeisk tradition forsla alla arbetare till Ådalen för att skjuta dem. Dessa ondsinta angrepp mot den demokratiska staten Sverige är ett angrepp mot hela den civiliserade världen.

Doften som uppstår när man kokar sönder vissa bladgrönsaker och kålsorter delar beståndsdelar med senapsgas...

och senapsgas är det man utvecklade cellgifter ur...

som man behandlar cancer och diverse andra sjukdomstillstånd med...

hur kommer det sig att man alltid mår dåligt efter att ha ätit på mcdonald's numer?

Expressen, back off. Svenskt Näringsliv har rätt. Handels medlemmar har för bra betalt. Redan nu är det svårt att se hur de skall motiveras till att bli ivriga bävrar. Istället sitter de liknöjda och gör ingenting. Utan en dynamisk arbetsmarknad stannar Sverige. Vi klarar oss inte utan det!

Och Expressens snyftledare till trots har Michael Treschow faktiskt också rätt. Svenska direktörer har för dåliga ersättningar. Hur skall man kunna sporra dem till framsynt ledarskap som leder till högkonjunktur och fler jobb för varje bäver om de inte får en ordentlig ersättning för det? Utan ett väloljat ledarskapsmaskineri stannar Sverige. Vi klarar oss inte utan det. Men framförallt behöver Sverige fler banalbloggande direktörer. Med arvoden som inte skäms för sig internationellt. Det är så jävla typiskt sossepresspacket att hålla tillbaka de som har något att ge världen.

En gång hade jag en lärare som periodvis led av paranoida skov, som även förstärkte underliggande asociala tendenser. När han inte mådde så bra kunde han ägna sig åt att sammanställa listor på vilka som motarbetade honom bakom hans rygg, och varför de gjorde det. De angivna skälen för folks svek kunde vara mycket fantasifulla kommer jag ihåg, även om jag inte minns det i tillräcklig detalj för att ge några exempel. Det var förstås sant att han inte var särskilt omtyckt, fast det berodde huvudsakligen på hans aggressiva beteende och oförmåga att samarbeta.

Jag kom att tänka på honom när jag läste om Andrei Markovits bok om antiamerikanism på svenskans site. Det Europa som en gång var rent ut sagt tacksamt för amerikansk militär närvaro under kalla kriget har stuckit kniven i ryggen på sin gamla allierade. I sin analys av europeiska protester mot amerikansk utrikes- och handelspolitik blottlägger han att den har sina rötter i den europeiska vänsterns fördomar, snobbism och antisemitism. Vi européer är även oförmögna att skilja mellan kritik mot staten Israels politik och primitiv antisemitism. Så den som inte stöder USA hatar kommersiell kultur, vräkighet, blonderade kvinnor ... och judar. Framförallt judar. Så kom ihåg Auschwitz era eurojävlar, och invadera mera.

Jag råkade lägga märke till att det snart är 40 årsjubileum för Jimi Hendrix Are you experienced. Den tolfte maj närmare bestämt. Bara det är en svårslagen höjdpunkt i ett enskilt års skivproduktion. Men kolla in några av de andra titlarna som släpptes 1967. Vilket år! Det var the summer of love, för att inte tala om the summer of good fucking music. I USA hade ungdomarna blommor i håret, rekreativa droger och kläder som matchade dem, ett blodigt imperalistiskt krig att protestera mot, en kamp för medborgerliga rättigheter och en starkt växande miljömedvetenhet efter att hoten från miljögifter blivit en del av folks medvetande, trots industrilobbyns kamp mot det.

Tänk så mycket som förändras på 40 år.

• Are you experienced - Jimi Hendrix
  
  
• John Wesley Harding - Bob Dylan
  
  
• Songs of Leonard Cohen - Leonard Cohen
  
  
• The Velvet Underground and Nico - The Velvet Underground
  
  
• Axis: Bold as Love - Jimi Hendrix
  
  
• Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band - The Beatles
  
  
• The Doors - The Doors
  
  
• Magical Mystery Tour - The Beatles
  
  
• I Never Loved a Man the Way I Love You - Aretha Franklin
  
  
• Disraeli Gears - Cream
  
  
• Lumpy Gravy - Frank Zappa
  
  
• The Piper at the Gates of Dawn - Pink Floyd
  
  
• Procol Harum - Procol Harum
  
  
• White Light/White Heat - The Velvet Underground
  
  
• Something Else by the Kinks - The Kinks
  
  
• Strange Days - The Doors
  
  
• Their Satanic Majesties Request - The Rolling Stones

Egentligen borde jag ha haft med kategorin Saker som stör mig redan från början eftersom jag stör mig på så många saker. Men nej, så framsynt är man inte. Bara det stör mig lite, men inte tillräckligt mycket för att ägna en postning åt det. För det mesta är det som stör mig förstås en väldigt snabbt övergående irritation, men livet vore liksom tommare utan mer eller mindre motiverat gnäll; en tillfälligt knuten näve, djupt nerkörd i fickan.

Jag kan inte komma på en bättre startpunkt än dagens hjärtlösa kvasicykliskt återkommande irritationsmoment, sommartiden. Det är för fan inte ens sommar någonstans på klotet i slutet av mars! Men petitesser åsido, varför ända in i glödheta helvete skall man behöva ställa om varenda jävla klocka och utsätta sin dygnsrytm för påfrestningar två gånger om året? TT-artikeln i DN övertygar mig inte. Kan vi inte bara ena oss om en tid och hålla oss till den året om? Hur många ljustimmar räddar vi egentligen genom att flytta tillbaka alla klockor på vintern? Behöver man ett bevis på att människan inte är rationell av naturen är det bara att titta på hur vi har fångat oss själva i en lika onödig som meningslös och opraktisk konstruktion vi tappade kontrollen över för länge sen. För om vi nu måste öppna kommersen en timme tidigare när tjälen har släppt i större delen av landet, och korrigera misstaget när vi närmar oss jul, vad vore mer rationellt - att ställa om alla jävla klockor som finns i ett återkommande internationellt minitrauma, eller att ändra arbetstiderna och ställa om larmtiden på en väckarklocka?

Malena skrev:


Hej!
Har du hört talas om [XXXX]?
Jag har precis fått hem mitt presentkort på 500 kr på [känd klädbutik], Som jag förtjänat utan någon större ansträngning. Hoppas snart att även presentkortet på [känt varuhus] på 1000 kr kommer snart.
Läs mer i inlägget på min blogg så får du veta hur även du kan få gratis gejer.
MVH M



Hej Malena!

Eller Kurt eller vad du heter! Spam är ett oacceptabelt beteende, och dess upphovspersoner förtjänar någon form av kroppsaga. Du också. Jag är helt och hållet för ett återinförande av stocksättning av spammare, framför kyrkor, så att de som har vägarna förbi får tillfälle att spotta på er och kalla er saker som man inte får säga på tv.


MVH M

När René Magritte målade en bild av en pipa med texten Detta är inte en pipa undertill menade han det bokstavligen. Det är faktiskt inte en pipa. Även om man kallar den det, så är det bara en bild av en pipa. Ibland finns det en poäng med att understryka att vissa saker bara är en mer eller mindre platt faksimil av det den sägs föreställa.

Hågade läsare kanske undrar om jag har inlett förmiddagen med draja eller braja, eller kanske till och med en kombination därav. Ack nej, så är inte fallet. Jag kom bara att tänka på René Magrittes lilla spetsfundighet när jag läste Aftonbladets recension av den egna medarbetaren Sigge Eklunds nya roman Varulvsvalsen. Visserligen är texten inköpt från en skribent på GP och visserligen lämnar Sigge Aftonbladet snart, men Magritte-känslan hänger i luften, som en representation av en pipa: Detta är inte en recension. Vad är det då? Innehållsdeklaration ligger närmare till hands, även om den faktiskt har sju rader av omdöme som är till förväxling lik en säljtext till bibliotekens bokinköpare.

en både spännande och utomordentligt välkomponerad och språkligt hårt tuktad roman, rensad på författarens tidiga verks påhängda metakonstruktioner liksom på elegiska stämningar eller inåtblickande resonemang. Varulvsvalsen är en närmast rå (men inte i betydelsen obearbetad) text, framburen av sin dialog och en sorts precisa, nästan telegramliknande redogörelser

Det måste verkligen vara besvärligt att recensera medarbetares verk när inte ens inhyrda skribenter från andra sidan landet vågar göra det åt en.

Regeringen vill att ett internationellt konsortium skall bygga världens största partikelaccelerator (ESS) i Lund. Notera, i Lund. Med bostäder runt knuten. I USA byggs just nu en mindre variant av den här konstruktionen flera kilometer från tätbebyggt område. Där är de fortfarande bundna av sentimentalt trams som lagar om miljöpåverkan och allmänhetens säkerhet. För att inte tala om hänsyn till markvärdet i regionen.

Utbildningsminister Lars Leijonborg är så fokuserad på tekniska framsteg att allt annat får stå åt sidan. Det är progressivt. Miljöminister Andreas Carlgren har också sagt ja till att stödja bygget, trots att hans tjänstemän inte tycker att dess miljöpåverkan är tillräckligt utredd. Det är också progressivt. Vad är väl några ton kvicksilver eller bly mitt i ett tätbebyggt område? Vad är väl risken för radioaktiva läckor? Vad är väl betydelsen av folks hälsa och förstörelsen av värdefull mark mitt i den mest expansiva regionen i landet i jämförelse med framstegstänkandet?

Jag applåderar regeringens initiativ. Och i dess glokaliserade framstegsanda har jag dessutom tagit på mig att helt egenhändigt förhandla fram ett ett avtal med världens kärnvapenmakter. Eftersom de flesta av dem är bakbundna av framstegsfientlig lagstiftning om miljöpåverkan har de problem med att provspränga den nya generationens strategiska kärnvapen. Datorsimuleringar tar en helt enkelt inte hela vägen.

Detta faktum utnyttjar vi genom att låta dem anordna underjordiska provsprängningar i gamla stan, mitt under riksdagshuset. Miljöprövningen kan vi hoppa över, för jag är säker på att parterna är ansvarsfulla och att det förmodligen inte kommer att läcka ut något radioaktivt material i stan. De riskerna, markvärdets utveckling och vibrationerna från detonationerna är bara mindre olägenheter som vi här nere i Skåne är fullt redo att låta Stockholmarna få utstå för de kunskaper och inkomster projektetet genererar.

Efter att ha läst om hur sossarna kan tänka sig att svänga i frågan om den demoniska hegemonikabalen lagen som i praktiken ger FRA tillstånd till generell avlyssning och lagring av all elektronisk kommunikation vi kan tänkas ägna oss åt, fick jag en liten idé. Kan man inte få statligt bidrag för att flytta till Kuba? I längden blir det säkert billigare för staten. Och personligen föredrar jag västindiens väder om jag ändå skall bo i en fängelsestat, även om kubanerna aldrig skulle ha råd att övervaka sina medborgare i samma utsträckning.

Internetsäkerhetsfirman PrevX (recension) har klassat bittorrentklienten microtorrent (utorrent) som en säkerhetsrisk. Utorrent är en av de populäraste klienterna pga sin litenhet, snabbhet, resurssnålhet och finessrikedom. Förutom den tidigare kända buggen i programmet som potentiellt kunde låta illasinnade ta kontroll över datorn har PrevX listat följande säkerhetsaspekter:

• Installs programs.
• Deletes programs.
• Invokes dll components.
• Runs other programs.
• Communicates with web sites using httpout protocols.
• Communicates with other computers across the web.
• Changes file execution mappings.
• Hijacks running processes.
• Participates in chat rooms.
• Has outbound communications.
• Sends mail using your email program.
• Transmits files using FTP protocols.

Några av punkterna är förstås en del av peer to peer-tekniken, om än potentiellt skadliga för företag, men många av punkterna är direkt obehagliga att se. PrevX rekommenderar direkt avinstallation och erbjuder ett gratisverktyg för att säkra datorn från utorrents aktiviteter.

Om man behöver en bittorrentklient kan open source-alternativet Halite vara värt en titt.

Jag får en känsla av att Ghost Rider kanske inte kommer att förgylla mitt liv när det enda positiva svenskans Jeanette Gentele kan säga om den är att Nicolas Cage är snygg för att vara 43.

Årets hittills mest oväntade men ändå jävligt sköna fashion statement har definitivt varit den påmålade mustaschen.




Ancha Lindberg tar fram sitt piratjag i Cap & Design.




Utrikesminister Bildt blir tusch-outad i en parodiblogg




Och Aftonbladets trendkänsliga reporter Caroline Olsson hakade snabbt på.




Fejkmustaschen är helt enkelt vårens hetaste trend. Så ikväll skall jag ingå i en seans för att frammana vår andlige ledare från de för evigt nedlagda tuschpennornas land. Vår messias är på väg tillbaka. Slutet är nära. Ikväll kan ni festa som om det vore nittonhundranittionio igen!

Det var en gång en jättestor man i ett jättestort land på andra sidan av ett jättestort hav. Han hade för vana att skrika TJUVAR och TERRORISTER åt alla som kom i hans väg, och helt sonika slå in skallen på dem. Det var liksom hans sätt att vara, och nog var det ju ändå så att de som utsattes för hans vrede förtjänade den. Han trodde väl också innerst inne att han skulle kunna övertyga folket i staden om att så var fallet ... om det inte var så att han även hade för vana att slå ner små barn och gamla tanter.

Efter några år av detta beteende danade det för honom att alla uppenbarligen oskyldiga offer för hans hämningslöst aggressiva beteende kanske inte såg så snyggt ut i andras ögon. Folk började helt enkelt surna på honom. Goda råd började bli dyra, så han gick och funderade en stund. Sen betalade han någon för att ställa sig på torget ropa ut varningar om att det kan hända att de som jobbar utomhus tappar bort sina pärmar med känslig information. Utomhus är en plats som hotar nationell säkerhet. Så barn och gamla spöken borde inte vistas utomhus heller. För när den jättestora mannen slår ner dem på sitt rationellt urskiljningslösa vis får de honom att framstå i dålig dager. Då är det bättre att barnen stannar inomhus och ger fan i att bli nedslagna. Så det så.


Dagens skiva är Black Grapes - Stupid stupid stupid

Under franska revolutionen hade dom varit glada om de hade skurit upp foten en bit och bara fått ur sig fyra rader text på lika många timmar.


Helgens låt är en skön gammal progglåt jag hörde förut, men inte vet namnet på.

Michael Moore väcker känslor hos den amerikanska högern. Så mycket känslor att det finns rena rama vargflockar med folk som försöker gripa och skapa tillfällen att utföra karaktärsmord på honom. I det sammanhanget är det inte konstigt om ett par okända filmare inte får prata med honom på det förutsättningslösa sätt de vill. Eller på något sätt egentligen. Det är en ickenyhet som slås upp till orimliga proportioner för att sälja filmen, och propageras av hans fiender. Det hade varit betydligt mer intressant, om än inte lika rubrikvänligt, om en stor måltavla som han faktiskt hade gått med på det.

Därmed inte sagt att jag tycker att upprördheten inför Moore är oberättigad. Det är inte särskilt svårt att hitta högst subjektiva skildringar i hans filmer. Men steget från att ställa sig frågande till hans metoder till att lägga tid, pengar och möda på att förnedra Moore är så stort att det är svårt att tro att det inte ligger något större bakom. Så huruvida Melnyck och Caine faktiskt är vänsterorienterade Moore-fans när de travesterar hans film Roger & Me med Moore själv i blickfånget är kanske en fråga om hur naiv man är.

Hans dokumentära narration har blivit allt mer vriden för varje film. Där Roger & Me och Bowling For Columbine är utmärkta, men laddade dokumentärer, har vinklingen i Fahrenheit 9/11 gått så långt att den i mitt tycke inte längre är en dokumentärfilm. Filmisk pamflett är kanske en bättre beskrivning. För att få möjligheten att visa filmen på tv innan presidentvalet 2004 valde han att inte anmäla den för Oscarsjuryn i kategorin fullängdsdokumentär, utan som bästa film. Det känns inte helt ologiskt om man frågar mig.

Det finns många hyperbola demagoger på högerkanten i USA, men traditionellt sett väldigt få på vänsterkanten. Kanske tycker Moore att det är en viktig massmedial obalans. Vad vet jag? Man kan dock se en linje i hans arbete, där han mer och mer positionerar sig som vänsterns Ann Coulter, fast något mindre vrickad och med bättre smak och verklighetsförankring. Att matcha Coulter hade varit löjligt svårt att åstadkomma, ens med en stor stab av hängivna, omedicinerade medarbetare. Det trista är att om Moore fortsätter den trenden så kommer han att göra sig irrelevant som filmare och dokumentarist, för att istället bli ett renodlat massmedialt fenomen. Det vore inte riktigt lika intressant att se honom göra reklam för en situpmaskin på tvshop om 15 år.

Pirates of the Caribbean 2
Dead man's chest

Audiovisuellt rajtantajtan ligger som ett krispigt maränglock över anrättningen för att kompensera för att en minimal handling har dragits ut in absurdum. Då bör det även vara sagt att jag tyckte om den första filmens fart och fläkt och glädje. Karaktärerna har gått tillbaka till rötterna i den här filmen, dvs en robotiserad åkattraktion på Disneyland. Den senare har dock en icke obetydlig fördel i att inte vara 2½ timme lång.

Det mest intressanta med filmen är nog tanken på att manusförfattarna inte lyckas avsluta den obefintliga berättelsen efter nämnda 150 minuter, utan låter den spilla över i den tredje filmen, PotC At Worlds End, som spelades in samtidigt. Trots att ingenting har läckt ut från den har jag en känsla av att den sammanlagda upplevelsen av dessa två filmer kommer att påminna om en Las Vegas-uppsättning av I väntan på Godot, pjäsen där ingenting händer - två gånger. Huruvida det är värt biljettpriset kan man ha vitt skilda åsikter om.

Igår kunde man läsa i Sydsvenskan att Sverige har Europas näst sämsta skydd för den personliga integriteten. Försvarsminister Mikael Odenberg är en tävlingsmänniska och nöjer sig tydligen inte förrän vi har passerat Storbritanien med god marginal på den listan. Inspirerad av George Orwells vision om totalitära staters språkbruk och fd försvarsminister Bodströms brottsbekämpningsnit vill han stärka den personliga integriteten i Sverige genom att förinta den. Det sägs att man har de politiker man förtjänar, så man kan inte låta bli att stå rakt upp och ner, med gapande mun och undra vad vi har gjort för att förtjäna vissa av dem. Inskränkningarna i privatlivet är så radikala att man nästan undrar om det inte är på allvar, utan bara en avledande manöver för att låta något annat impopulärt förslag snirkla sig igenom utan att granskas.

Piratpartiet har i alla fall startat en namninsamling mot lagförslaget om att låta Försvarets Radioanstalt systematiskt avlyssna all vår telefontrafik och email-trafik, vilket praktiskt betyder döden för den personliga integriteten i Sverige.

Skriv under här om du tycker att staten skall ge fan i vad du tänker och tycker, dina kärleksbekymmer, hur du kommer överens med dina föräldrar och syskon, vad som hände på krogen igår, hur efterbliven chefen är och så vidare. Även om du har rent mjöl i påsen så är det din påse och Odenberg skall inte ha sina skitiga händer i den.

Jag kom att se en snutt på teve igår. Där pratade någon entusiastisk forskare om hur datorer skulle ha betydligt mer processorkraft än den mänskliga hjärnan om 20 år, och därför vara smartare än oss på något sätt. Förutom att jag inte såg tillräckligt mycket av programmet för att förstå kopplingen mellan en manicks processorkraft och smarthet så kände jag ett litet obehag inför eventualiteten att man en dag finner sig dummare än en maskin. I människans evolutionära historia har alla smartare versioner av homo sapiens rationaliserat bort de dummare. Det är kanske oundvikligt, men skall man verkligen behöva bli ersatt av en Panasonic? Man kan börja läsa Sartre för mindre. Det är min tro och förhoppning att om det alls går att producera maskiner som är klokare än människor, så ligger det väldigt långt in i framtiden. Det var i alla fall min förhoppning tills jag läste det här.


Dagens låt är Yesterday is here

Utmaning (via Cleopethra) - 6 underliga saker om mig själv!

REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Här kommer 6 underligheter (nåja) om mig:


1. Man kan inte tro det när man läser min blogg, men jag har ofta grym prestationsångest. Så mycket att det händer att jag låter bli att göra saker som jag inte tror att jag kan utföra tillfredsställande bra. Bloggen är dock som ni märker en prestationskravbefriad frihamn.

2. När jag var liten hade jag en kort period när jag samlade frimärken. Den lokala klubben bestod av mig, två till i min ålder och ett dussin mycket gamla män. En av de fyndpåsar jag köpte för typ en femma innehöll ett använt gammalt blått frimärke.





3. Jag tyckte att frimärket var fint utan att vara medveten om att det hade något speciellt värde. Så jag förvarade det på en speciell plats, varifrån det försvann i en flytt några år senare.

4. Trots att jag inte är jättefängslad av sport tycker jag att det är lite coolt att jag har träffat en gammal italienare som såg Jesse Owens rygg försvinna i OS i München Berlin 1936. Nej, han var inte pizzabagare när jag träffade honom.

5. När jag läste neuropsykologi, som påminner lite om det som Annica Dahlström sysslar med, fast utan reaktionära fantasibildningar och eget tyckande, upptäckte jag att jag kanske har vissa hypokondriska tendenser. Jag hade dock varken Creutzfeldt-Jacobs sjukdom eller temporallobsepilepsi.

6. På mitt första sommarjobb jobbade jag bredvid en björnlik man. Mitt perspektiv var förstås annorlunda då än nu eftersom jag var mindre, men mannen var verkligen en bjässe! Han pratade nästan aldrig om han inte var tvungen. Hans blick undvek alla andras blick, utom ett par vänners. Han gick kurande och satt likadant. Hans ögon var omväxlande introverta och väldigt rädda. Mot slutet av sommaren fick jag veta att han hade varit en politisk fånge i sitt hemland, och torterats under en lång tid. Jag var ganska ung och omedveten om världen, men att se denna enorma man som ett ihåligt skal av en människa så långt efter övergreppen gjorde ett väldigt starkt intryck på mig. Tortyr dödar en människas själ och jag påminns nästan taktilt starkt om det varje gång jag ser hur den fria världens ledstjärna systematiskt torterar människor som äts upp av dess säkerhetsmaskineri. En del av dem är måhända monster, men de förtjänar inte att försvinna in i ett rättslöst svart hål och torteras. Det är det minnet som gör att jag anser att de liberaler som försvarar agerandet inte är mer liberaler än Reinhard Heydrich.




Och så skulle man skicka eländet vidare också. Det känns lite bortkastat eftersom ingen lär nappa. Men här är i alla fall listan på de drabbade.

Henrik - För att den klagan utmaningen lär trigga kommer att vara läsvärd

Bull - För att visa honom att det finns värre saker än jobbet

Ali Esbati - För att han har mottot Personligt - aldrig privat, och därför är lika trolig att nappa på det som Carl Bildt

Emma Gray-Munthe - För att jag träffat henne för en massa år sedan och förmodligen inte kan ge ett sämre intryck (om ens något) med bloggutmaningar

Paul Valö - För att se om han lever

Dan - För att det är priset man betalar för att bo i norrland

Martin Degrell - För att de som känner mig personligen skulle ge mig spö om jag utmanade dem

Och eftersom det är internationella kvinnodagen idag tänkte jag ... hylla den genom att lyfta fram musikhistoriens första gitarrhjältinna: Den gränsöverskridande Pete Townshend, som bevisar att kön är en social konstruktion.

Rapport från landsorten. Visste ni förresten att metrosexualitet inte betyder att man tänder på gratistidningar?

Moving on.

Det ligger någonstans i gränslandet mellan banalitet och patetik att hitta sig själv sexuellt i min ålder. Men faktum kvarstår, det finns tecken som starkt tyder på att jag har bisexuella drag. Min Commedia är förlagd så jag kan inte säga på rak arm vilken krets i helvetet jag hamnar i nu. Men värme och svavelhaltiga bad sägs ju ändå vara bra för en.

Men jag undrar ändå om jag inte  skall söka landstingsbidrag för att få åka till rehabkliniken där Ted Haggard botades från sin gay. Get behind me Satan har inte längre samma innebörd för pastor Ted. Med lite hjälp från Gud kan vi alla uppnå 100% heterosexualitet.

Meh. Hur okritisk får man vara när man har informationsförmedling som yrke? Aftonbladet och Svenskan kör båda en larmrapport om att bandbredden på internet håller på att ta slut för att alla tittar på youtube. Eller något liknande trams. För det första är det en partsinlaga. Det är rent hittepou. För det andra kommer inte utvecklingen med strömmad video över nätet som en överraskning för internetoperatörerna. De har till och med tjatat om det som nästa stora grej i flera år. Fast då trodde de att de själva skulle få hyra ut videofilmerna. Det har i princip skitit sig hittills. Men om man kan lura i folk att bandbredden måste ransoneras så kan man ta ut mer pengar för samma tjänst som innan.

Betalningsmodellen vi har för fast uppkoppling i Sverige kallas flatrate. Det innebär att man är fri att nyttja sin tilldelade bandbredd nästan hur som helst till en fast kostnad. Bredbandsoperatörerna hatar detta. Vissa mer än andra. Ju närmare en monopolställning de har på en viss teknik desto mer avogt inställda är de till flatrate. De ser hur operatörer i andra länder börjar tjäna pengar på rörliga kostnader (ören per megabyte) och vill köra samma race.

Men eftersom flatrate är så mycket bättre för konsumenterna är vi inte benägna att byta till rörlig kostnad. Vi är inte dummare än att vi förstår hur dyrt det blir för oss. Där kommer den nämnda "rapporten" in i bilden för att skapa förståelse för att operatörerna planerar att mjölka konsumenterna hårdare. Vad mig anbelangar, kan de ta sina trollkonster och köra långt långt upp i ändtarmen på sig själva, och lägga ut filmen på youtube.

Det var länge sen musikindustrin i USA nöjde sig med att blöda musiken ur musikindustrin. Nu nöjer de sig inte med att stämma folk till höger och vänster för upphovsrättsbrott heller. Folk som aldrig har haft  en dator till exempel. Eller folk som är döda. Insikten om att rättssystemet inte bara är ineffektivt för deras syften, utan även kan gå emot dem har resulterat i ambitionen att koppla sig förbi det helt och hållet. En industrialisering av civilrätten kan man säga. Det öppnar för effektiviseringar som att erbjuda möjligheten att betala skadestånd till branschen utan att ha fällts i domstol. I detta syfte har branschen öppnat en site där man kan få lite rabatt på skadeståndet om man låter bli att bråka. Vilket lysande initiativ med alla de i åtanke som aldrig under fem livstider skulle ha råd att driva en process mot juridiska terrorister som RIAA även om man är oskyldigt anklagad. Maffiametoder sa Bill.

Kreml är korrumperat. Putin är en diktatorisk skitstövel. Han försöker ta makten över Rysslands massmedier för att slippa offentlig kritik. Han har siktet ställt på Gazprom också. Ond bråd död och förstörelse följer i hans fotspår. Han måste stoppas! Stoppa Putin!

Varför skriver jag så? CSNs återbetalningsregler får mig att snegla på möjligheterna att importera eutanasi. Typ.

Försvarets Radioanstalt är visserligen inte SÄPO, men deras pressmeddelande påminner om premissen för Hasse&Tages säposketch. De framhäver att de faktiskt gör något, och att det är bra skit, som man säger nuförtiden. De har till exempel hittat ett folkmord via sin kvalificerade signalspaning mot utlandet, vilket är värt en applåd eftersom ingen hade någonsin upptäckt det annars. FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson låter oss även få veta i en ödmjuk matter-of-fact-ton som är så utmärkande för militärer att de minsann stoppat anfall mot Sverige som hade fått dödlig utgång. Bara så att vi vet att de gör något... som är bra. För oss alltså. Så att vi inte klagar när de får möjlighet att göra sitt bästa för att spionera på oss. För så länge det finns ansvarskännande, allvarliga personer som Ingvar Åkesson som tillintetgör vår integritet har vi inget att bekymra oss över. FRA gör ju bra saker. FRA is the shit.

Lade precis märke till att det är tio dagar sen knuff indexerade något av mina inlägg och kan inte låta bli att undra om man har blivit utfryst av en maskin. Finns det någon handlingsplan för att motverka automatiserad mobbing?


Edit:
Tydligen är RSS-flödet fubar. Det hände säkert bara mig också bara för att jag inte har en aning om hur sånt fungerar.

Egentligen är jag på bloggsemester, men jag kunde inte låta bli att dela med mig av något som nästan rörde mig till tårar. Kvällstidningarna lyfter aldrig fram de positiva aspekterna av att vara anorektiker. Vi behöver fler solskenshistorier om ätstörningar.

lika bra att ta semester från blogg.se tills de har uppgraderat och tweakat färdigt

vilken vecka som helst kan man säkert logga in, posta inlägg och publicera kommentarer

med lite tur låter de en välja lösenord till inloggningen själv också
- och låter bli att ändra det utan att tala om det för en

Jag funderade på att åka söderut i början av mars... tills jag såg det här :)

Är vi uppblåsta? Har bloggosfären drabbats av en långsam språkförstyltningsprocess? Tecknen står att läsa i skyn för den som har uppkoppling via satellit. Oavsett internetanslutningsmetod kan man styra den läsande blicken hit för vidare förkovring. Själv har jag betydligt lägre LIX (läsbarhetsindex) på mina relativt sett längre inlägg än jag hade vågat gissa i förväg. Just den här posten har ett läsbarhetsindex på 38. Det indikerar mot all förmodan att den är lättläst, men givetvis inte att den är läsvärd. Gissningsvis är mina inlägg inte tillräckligt långa (med få repetitioner av långa ord som följd) för att döda läslusten såsom de verkliga experterna gör. Undrar vad Sartre hade fått för resultat.