Nedgradering

Den västra skåneregionens största bank heter Sparbanken Finn. Det är en fristående bank sen sparbankerna och föreningsbanken slog sina påsar ihop. Den är involverad i kulturlivet i regionen med en mängd fonder och stipendier och finansierade bygget av Lunds konsthall en gång i tiden om jag inte minns fel. De har dessutom lyckats med konststycket att uppgradera sin gamla, lite halvtaskiga internetbank till att bli Sveriges gissningsvis sämsta internetbank. Någonsin. Den är för närvarande så usel och användarovänlig att jag överväger att byta bank bara av den anledningen. Det enda positiva med den är att om någon lyckas kapa mina inloggningsuppgifter så har skurken ganska små chanser att komma över mina pengar.

Undrar om det redan finns en facebookgrupp för folk som hatar Finns internetbank. Och om man kan få finansinspektionen att länka till den under hot om att Carina Rydberg kommer att skriva en debattartikel om de inte gör det.

irritation

Om man ändå skall förvandla landet till en marknadsliberal, totalitär fasciststat, kan man väl lika gärna kopiera de kinesiska lagar som de ibland efterlever med razzior mot korruption där konsekvensen är nackskott också. Något annat är ju rent fegt...


...ungefär som reaktionerna från lärare som har varit positivt inställda till drogtester av barnen, men inte vill få sin egen integritet kompromissad. Pussies. Det är inte så jävla roligt när skon sitter på andra foten, eller hur?

Man hade ju kunnat tro att lärare skulle vara upplysta nog att inse vad som händer när man accepterar gränstänjande hårdare tag mot en efter en av politiskt försvarslösa grupper i samhället. Men eftersom så tydligen inte är fallet så kommer facit här: Förr eller senare är det du själv som står i linje med skottgluggen.

Det nya är det gamla

Vad krävs det egentligen för att man skall få ett jobb där man blir befordrad om man visar sig vara totalt inkompetent och omöjlig att arbeta med? Personligen är jag så jävla trött på hålla-om-ryggen-myglet som det där är ett exempel på. För i helvete! Om han får sparken så ska han för fan få sparken och gå till arbetsförmedlingen som alla andra rövhattar som har misskött sig så grovt att de sparkas. Det nya arbetarpartiet är inte särskilt nyskapande på den fronten. Eller som den gamla Talking Heads-trudelutten går: Same as it ever was. Same as it ever was. Same as it ever was. Same as it ever was. Same as it ever was.

En sak som störde mig

Enligt analysfirman Gartner kommer världens nätverkstekniker att ha slösat bort 840 miljarder kronor på dåliga inköp och felaktigt använd utrustning fram till 2011. Som nätverksansvarig här hemma har jag lagt mitt strå till stacken och bränt 400 spänn på en så kallad konsumentrouter helt i onödan för ett par år sen.

Det var inte bortkastade pengar för att det inte behövdes någon, utan för att det tydligen är lagligt att kalla en produkt som bara orkar låta två datorer köra genom en port vardera för router. Jag skulle inte på något vis vilja kalla påståendena på förpackningen för vederhäftiga, men marknadsföringslagen är ju en smula tandlös i det här landet, så vad skall man göra?

Jag tror förresten inte att det spelar någon roll vilken router i konsumentskiktet man köper. De tycks alla vara underdimensionerade för sin uppgift, och måndagsexemplaren verkar vara i majoritet. Men det hindrar mig ändå inte från att ha bestämt mig för att aldrig-aldrig-aldrig någonsin ens titta åt en produkt från NetGear igen. För oavsett om det är ett generellt problem bland konsumentroutrar eller inte så har jag aldrig stött på en så genomarbetat inadekvat produkt

ISPtrams

Med jämna mellanrum kommer det utspel från internetoperatörer som går ut på att prismodellen med flat rate inte håller. De är hemskt sugna på andra länders marknad där pengarna rullar in ännu snabbare än här. Det senaste initiativet kommer från Telenor, som för Computer Sweden lanserar idén med ett premienät där quality of service garanteras. Ungefär som med betalkanaler i kabeltvnätet menar Telenors taleskvinna. Kapaciteten i nätet måste öka hela tiden, och utbyggnaden kostar mycket, vilket måste finansieras på något sätt säger hon, och tillägger att abonnemangskostnaden för konsumenten sjunker hela tiden samtidigt som konkurrensen hårdnar. Telia är inne på samma linje när de tillfrågas.

Det låter ju rimligt. Eller?

Nej det gör det inte. Det är för det första operatörerna själva som matar in mer innehåll i nätverket. Internettelefoni och bredbandstv har höga krav på quality of service och de har själva satt prislappen på vad tjänsterna skall kosta. Om de är så dumma att de underfinansierar tjänsterna får de antingen skriva nya avtal för just de här tjänsterna (och förmodligen förlora en massa kunder) eller leva med att inte dra in ett optimalt antal miljarder i vinst.

För det andra är det ett extremt märkligt argument att marknadens villkor (ökande konkurrens och sjunkande priser) är något de måste skyddas mot. Som om de fortfarande vore statliga monopol och kunde behandla sina kunder hur som helst.

Idén med att erbjuda ett lyxnät med garanterad prestanda är en eufemism för att sänka kvalitén på tjänsten för de som inte betalar extra. Dvs att låta konsumenterna betala mer för mindre. Resultatet blir att kunderna försvinner till konkurrenterna. Det enda sättet de kan genomföra en sån affärsmodell är att bilda en kartell så att det inte finns några konkurrenter att fly till. Personligen blir jag irriterad om de jag handlar av bryter mot lagen för att hålla priserna uppe. Så vad sägs om det här som en bonustjänst - shut the fuck up och anpassa verksamheten efter verkligheten.

Måtta

Är det svårt att komma på något bra att skriva om som ledarskribent? Per Gudmundson skriver om ett nätverk av människor som vill leva i extrem harmoni med naturen. På stenåldersvis alltså. Sen gör han mer eller mindre långsökta kopplingar till skolmassakern i Finland och UNA-bombaren i USA. Även om han erkänner att stenåldersmänniskor kanske inte kommer att använda automatvapen underblåser han rädslan för det främmande och antyder att de här attityderna är ett hot mot vår civilisation. Men alltså. Det rör sig om drygt hundra personer! Måttlöst måttfulla personer, men ändå inte fler. Günther hade fler besökare på sina spelningar ffs! Och jag själv är seriöst mer störd och oroad över dem.

Trygghet kan vara så mycket

En bra trygghet i arbetet skulle i stället kräva att anställningsskyddet utformas så att det inte hindrar att människor byter arbete när de befinner sig i nedbrytande situationer.


Två ekonomer på Svenskt Näringsliv i en debattartikel i DN.


Och som så ofta när det handlar om Svenskt Näringsliv och organisationerna under dess vingar hajar jag till inför retoriken. Här ser det ut som att de antingen tror att anställningsskyddet förbjuder anställda från att säga upp sig ... eller att arbetstrygghet uppnås bäst utan arbetstrygghet. Typ krig är fred, frihet är slaveri, och de andra budskapen från ministerierna i 1984.

Men okej, jag förstår. Det är av omtanke för oss anställda som näringslivets lobby vill kunna avskeda oss helt fritt om behovet skulle uppstå. Till skillnad från idag då man måste prata med facket i några timmar, och kanske betala ett avgångsvederlag. Vårt nuvarande system med att muta oönskade anställda lidande mobboffer att lämna sin position påminner lite om situationen i Österrike, där arbetsgivarna öppet budgeterar för avgångsvederlag. De skulle uppenbarligen också behöva lite mer ny trygghet tycker debattörerna.

I Österrike avsätter exempelvis arbetsgivare en summa varje månad för varje anställd. Denna pott får en arbetstagare med sig när den blir uppsagd. På det sättet finns en trygghet som inte försätter människor i orimliga arbetssituationer.



Hm...? Ja men i alla fall. Poängen är ändå att jag blir tryggare om jag inte vet om jag har kvar jobbet imorgon. För att jag kanske mobbas. Eller vantrivs. Fatta.

rövseo

Varför blockerar inte bloggindexeringsverktygen siter som köper sin ranking med "tävlingar" och priser? SEO? I röven! Som den här  korsningen av bestickning och lotteri (som lotteri-inspektionen möjligtvis kan ha åsikter om). Jag borde ha en avslutande mening eller två på det här stycket för att göra det snyggare, men jag kommer inte på något. Är metatext fortfarande oanständigt?

Visserligen hjälper jag till att höja lolitas bloggranking när jag länkar till henne, men det vore åtminstone lite komiskt om priset (innan den första omdragningen äger rum i alla fall) skulle gå till en blogg som vill marginalisera den och kanske till och med be myndigheterna ta en titt på den. Eller vad säger jag?! Var kom det ifrån!? För Guds skull... som en ung bekant säger: Orka!

Leka doktor

Doktor Kjöller diagnosticerar sveriges ryggpatienter i gårdagens signerat i DN. Jag har också lekt doktor i mina dar, fast aldrig med riktiga patienter, och aldrig offentligt på ledarplats. Så det här, lite mindre genomtänkta inlägget om folkhälsa fick mig att skruva på mig av generat obehag.

Fast det finns en positiv sida på pinsamheten. Om Hanne K blir utbränd och tappar förmågan att skriva kloka texter för dagstidningarna kan hon säkert få jobb som förtroendeläkare åt försäkringskassan. De kan också diagnosticera patienter schablonmässigt med otillräckligt informationsunderlag.

Livet är en fest


Det är lite ståhej kring skånska socialförvaltningars beslut att inte betala ut några pengar innan jul. Enligt en artikel från TT motiveras det med att de alltid betalar ut pengar den 27:e och att folk har svårt att hushålla med pengar ändå.

Å ena sidan har jag svårt att förstå varför någon upprörs över att så är fallet. De som får socialbidrag har inget arbete, ingen arbetslöshetsförsäkring eller några andra resurser eller utvägar. De är politiskt försvarslösa och har varit konstant måltavla för hårdare-tag-retoriken de senaste 10 åren. Och individens jul har inget konkret samhällsvärde som motiverar ett mjukare handlag. Om man skall vara krass alltså. Så det är inte enstaka tjänstemän som bär ansvaret för det här beslutet. Tjänstemännen agerar utifrån sina förhållningsregler. Ansvaret finns hos samhället i stort, hos dig och mig.

Å andra sidan finner jag motivationen till beslutet djupt störande: Tvärtom är det ju många som har försörjningsstöd som har svårt att hushålla med sina pengar. Jag kände inte till att man blev omyndigförklarad när man förlorade förmågan att försörja sig själv. Men det är väl ett pris man får betala för att livet skall vara en fest.

Fusk

Stockholms finansborgarråd har sjukskrivit sig på grund av alkoholproblem. Enligt tidningen Arbetsliv är hon väldigt trendig när hon gör det. Alkoholproblem är enligt tidningen en av de dominerande orsakerna till de senaste årens ökning av långtidssjukskrivningar, även om det inte är direkt synligt i statistiken. Och det är ju ökningen av långtidssjukskrivningarna, och det utanförskap det medför som var en av finansborgarrådets partis käpphästar i valet. Inte nog med att det var ett tecken på inkompetent hantering av individer som egentligen kan arbeta om man nagelfar dem, de fuskar säkert också.

Så kom igen Kristina Axén-Ohlin! Ta några promenader över helgen och börja skola om dig till brevbärare på måndag. Då får du promenera varje dag, och det är bra för dig. Det viktiga är i varje fall att du arbetar. Annars är du en symboliskt laddad del av problemet med det här samhället... enligt den förhärskande, knappt oemotsagda generella sanningen om allting alltså. Eller låter det för hårt nu när det handlar typ verkliga människor?

Det kom ett svar

En bloggare som kallar sig Banal menar att vi måste ha hittat på egna definitioner av de vänsterbegrepp vi använder. Ganska sorlig läsning om jag får säga det. Som om vänstern skulle ha ensamrätt inte bara på medmänskligheten, utan även på svenska språket. Nej, vet ni vad, någon måtta får det allt vara. Förresten betyder ordet solidaritet enligt SAOL "hålla ihop/att göra gemensam sak". Det gör människor bäst av fri vilja. De som föses samman av staten är det omöjligt att säga om de är solidariska eller inte, men en sak är säker: det är betydligt lättare att vara solidarisk om det inte är någon annans ansvar.

(
Johan Pettersson/Svart på vitt)




För det första kan du inte göra vänstern otjänsten att gnälla på dem för vad jag skriver.


För det andra gnällde jag inte över det politiska innehållet i posten, utan den FORM och METOD ni har valt att försöka föra fram (eller obfuskera) det med. Den är helt och fullt förtjänt av min elaka beskrivning, som man inte heller kan påstå försvagas av oförmågan att göra den distinktionen.


För det tredje är solidaritet, dess uttryck och motiv tre olika saker, även om en del verkar vilja låta påskina något annat. Att organisera det via skattsedeln kan man se som oengagerat och påtvingat, men även som ett långsiktigt rationellt egenintresse hos de sämre bemedlade. För egen del hade jag nog dött som barn i ett system där man bara betalar för sig själv och får lita på vänners och främlingars välvilja/medmänsklighet om man inte kan det. Jag är medveten om att man kan använda det som argument om fördelarna med ett sånt system, men jag är jävig just där. Men det är i alla fall very beside the point.


De mer filosofiskt lagda kan se det som en inskränkning av individens valfrihet. Men filosofiska tvistemål om negativ vs positiv frihet och den extatiska frivillighetens eldorado har ingenting med solidaritet som sådan att göra. Eller livets förutsättningar för den delen heller. Inom rimliga gränser är det oviktigt för en genomsnittlig människa i ett genomsnittligt liv att tvångsmässigt uttagen skatt går till tex sjukvård för alla. Eller arbetslöshetsförsäkring. Eller något annat som är fördelaktigt att veta att man har att tillgå när man inte flyter fram på ett fantastiskt nätverk.

Så... "att hålla ihop, att göra gemensam sak" rimmar illa med kompartementalisering av individen i en dislokerad bubbla av ett marknadsanpassat robotiskt egenintresse för stunden. Därför hävdar jag att ni har definierat om begreppet för att dels passa er politiska agenda, och dels för att usurpera vänsterns språk och ikonografi, på det nedan beskrivna sättet, i en framryckning på det retoriska slagfälet ni verkar tro er leva.


Det sjuka i dagens politiska klimat är att ni säkert kommer att läsa det jag skriver som om att jag vore en hårdnackad socialist. Det är som ett 1968 revisited, där folk tävlar om vem som kan vara mest renlärigt liberal på ett sätt som Lukas Moodyssons barn kommer att driva med i en film om 25 år.


Blä

På blogg.se kan man

...inte klippa och klistra text hur som helst om man inte använder internet explorer. Med firefox får man upp ett inmatningsfönster att klistra in texten i, varpå den matas in - utan radbrytningar.

...inte använda länkverktyget med firefox eller safari, men det funkar med internet explorer

...inte kommentera hur som helst, ens om man är bloggens upphovsman. Åtminstone inte i firefox.


men jag vill minnas att det stod att man helst skulle använda firefox en gång i tiden.



Jag börjar bli trött på den regredierande användarvänligheten. I den här takten får man säkert börja använda mekaniska switchar för att mata in textens ascii-kod som binärkod om 3-5 år.

Riktig solidaritet



Vi har fått nog. Världen är inte rättvis. Det suger, men vi köper inte de sanningar som andra prackar på oss. Vi tror inte att vänsterns lösningar funkar, vi är övertygade om att våra gör det. Vad tror du?


(Från CUFs kampanjsite riktigsolidaritet.nu)



Vad tror jag? Helt ärligt? Mitt intryck är att personerna bakom siten är identitetslösa, cyniska idioter. Varför gör jag det? Jag ser dem som identitetslösa för att de försöker usurpera vänsterns språkbruk och ikonografi istället för att komma med något eget. Jag ser dem som idioter för att de antingen inte vet vad de här orden betyder ... eller så hittar de på nya definitioner av orden för att de ser sig själva som fria och gränsöverskridande. Eller nåt. Och jag ser dem som cyniska för att de tror att mottagaren (jag i det här fallet) är så dum i huvudet att den köper deras valpiga initiativ:

Jaag vet! Vi målar en bild av en ung, arg liberal som knyter näven mot handelshinder och välfärdssamhällets initiativhämmande bojor! Och vi gör det så att det ser ut som vänsterpropaganda! För det är den estetiken som går hem bland kidsen! Då måste de ju se ljuset. Det är ju det här som är solidaritet, egentligen, typ, tycker jag.

Visserligen är jag inte ett av kidsen som jag antar är målgruppen för det här initiativet. Men ffs, det är så skämmigt att till och med mina kinder blossar av genans. Och ärligt talat, räcker det inte med att det kommer revolutionspatetisk grafik från ett politiskt håll? Speciellt när CUF inte ens är särskilt revolutionära av sig. Vågar man fråga vad ordet trovärdighet betyder nuförtiden?

Vad tror jag? Jag tror att det blir IG i ordkunskap, bild och retorik. Men bli inte deppiga för det. Ni kan alltid starta en site som säger att IG egentligen betyder super funky excellent yeah och illustrera det med imitationer av blaxploitationillustrationer från 70-talet. Då skulle alla inse att ni egentligen är coola som fan.

I hate to say it...

Nämen, ser man på! En artikel i DN som säger att både skatteverkets och försäkringskassans utredare menar att den massmediala bilden av socialförsäkringsfusket är grovt överdriven... och att bortfallet av skatteintäkter på grund av svartjobb (vilket verkar vara moderata politikers paradgren i specialolympiaden) kostar landet mångdubbelt mer.


Socialförsäkringsminister Cristina Husmark har sagt att 20 miljarder kronor fuskas bort inom hennes ansvarsområde. Försäkringskassan menar att det är 1 miljard kronor på grund av fusk: Fem procent av propagandamaskinens "fakta".


Det är i och för sig ingen struntsumma. Det motsvarar ungefär 175kr per person i arbetsför ålder. Men det är jävligt långt ifrån den galna statistik vi ständigt matas med... och det är bara 1,5% av det projicerade skattefusket med svartjobb. Och ändå är det socialförsäkringsfusket som regeringen satsar i särklass mest på att bekämpa, både retoriskt och resursmässigt.


Men det är ju klart. Det senare är ju bara ett misstag man helst lägger bakom sig när man blir påkommen om man tillhör den lagstiftande församlingen och dess tjänstemän. Och ingen är perfekt. Och journalister är elaka människor som hänger upp sig på småsaker och häller grus i maskineriet när de granskar makten.


Okej, okej, nog för att det är roligt att pissa på en sittande regering för att de är lögnaktiga dogmatroll, men den förra regeringen måste också få cred för att ha varit med och underblåsa den här kampanjen mot socialförsäkringarna. Det var till exempel (S) som tillsatte fuskfinnargeneralen Curt Malmborg, vars främsta uppgift verkar ha varit att hamra in fuskmedvetandet i oss. Starkt jobbat!

Hur osannolikt kan det egentligen ha varit att en katastrofbild av trygghetssystemet från en ideologisk plattform som vill skrota det skulle vara falsk?  Och hur kan man vara så naiv att man tar sån propaganda på allvar? För att vara ett folk som reagerar starkt på fusk och andra ekonomiska oegentligheter svalde vi bilden av oss själva som stora vanefuskare väldigt lätt. Kanske är det sant att man har de politiker man förtjänar.


Dagens fuckhead

Dagens fuckhead är Roland Poirier Martinsson på svenskans ledarsida.

Det är en hyfsat grov förolämpning som borde reserveras för särskilt korkade företeelser. I ledaren skriver Roland att han inte har något emot homosexuella, att det är fel att diskriminera dem och obegripligt att hata dem. Det kan givetvis bara sluta i att homos inte skall få gifta sig i kyrkan. Lite småbigott, men inget att uppröra sig över. Kyrkan har sina symboler och traditioner och det är i princip upp till dem hur de vill hantera dem. Juridiska äktenskap är en annan fråga. Det som förärar honom epitetet är att han är katolik och sitter på ledarplats i en rikstidning, hytter med fingret och talar om för protestantiska kyrkor hur de skall förhålla sig till katolsk dogma. Seriöst dude, knarkar du?


För övrigt saknas syndernas förlåtelse inom hinduismen, och de borde verkligen införa en nattvard!

Chockdoktrinen i Sverige


Folk siger vel i Herredet, at Jeppe dricker; men de siger icke, hvorfor Jeppe dricker

...säger den gamle olycksfågeln i Ludvig Holbergs ständigt närvarande pjäs Jeppe paa bierget (1723). Det är ett förhållningssätt jag brukar efterfråga i relation till gamla sanningar med jämna mellanrum, men ännu mer så till nya sanningar.

En av mina käpphästar sen några år tillbaka har varit den klick av oftast självutnämnda dignitärer som ständigt hamrar in att det svenska folket fuskar med sociala försäkringar. Det har skett så ofta, och med så chockerande djärva och obemötta siffror om vad det kostar vanliga hederliga människor att det har blivit en del av det allmänna medvetandet.

I alla fram tills den senaste undersökningen som "bevisade" att precis alla utom en elitkader av hedersknyfflar på 5% fuskar. Då blev siffrorna förhoppningsvis så tramsiga och snävt dragna att alla äntligen förstod att de själva var utpekade som förövare. Åtminstone alla som inte är lika intellektuellt snöpta som de som skrapade ihop rapporten.

Alla vet att svenskarna fuskar med de sociala försäkringarna; men de säger inte varför svenskarna fuskar. Jag har famlat intuitivt efter förklaringar till beteendet. Inte till själva fusket, som förvisso existerar i viss mån inom alla system där pengar transfereras vare sig det handlar om skatteinsamling eller vab-ersättning, utan till den ohederliga retoriken bakom det överdrivna fuskmedvetandet.

Min gissning har hittills varit att det har sitt ursprung hos starka krafter som av ideologiska skäl hatar välfärdssamhället ... så länge det är skattefinansierat i alla fall. Att de vill underminera förtroendet för den skattefinansierade välfärden för att få mandat att montera ner den. Det var därför det sågs fusk överallt; för att styra oss i en riktning som det tydligen inte går att få oss att gå utan att föra oss bakom ljuset. Det är den uppfattade ohederligheten som har varit min stora käpphäst.


Kultursidorna har börjat anmäla Naomi Kleins bok "Chockdoktrinen", som är en bredsida mot Friedmanomics och nyliberalism (som inte lär bli nådigt bemött i de flesta politiska bloggar) och hur hon menar att de arbetar.

Såhär skriver Stefan Jonsson på AB Kultur:

Nästan ingenstans har dock nyliberalismen fått makten i fria val.

Det är inget gott facit för ett idégods som påstått sig gå hand i hand med demokratin. Klein visar dessutom att Chicagoskolans förespråkare var på det klara med att deras ekonomiska åtgärder förutsatte ett mått av tvång. Den brasilianska sanningskommissionen om juntans brott skrev det i klartext: "Den ekonomiska politiken var extremt impopulär hos de allra flesta invånare. Därför måste den drivas igenom med våld." Friedman själv formulerade samma sanning: "Endast en kris - verklig eller inbillad - kan åstadkomma verklig förändring".



Utifrån Kleins analys av de senaste decenniernas historia känner jag att jag får fog för min misstanke. Jeppe super för att hans fru slår honom och bedrar honom med klockaren. Svenskarna fuskar i alla rapporter för att det tjänar till att skapa en inbillad kris inom socialförsäkringssystemet. Det är i sin tur ett verktyg för att få en licens för att montera ner det nuvarande systemet innan någon förstår vad som händer ... för att i vissa fall glömmas bort för evigt och i andra fall privatiseras.


Ulrika Kärnborg skriver i sin anmälan i DN
...man måste utradera det förflutna för att kunna skapa något nytt. Den neoliberala utopin bär starka likheter med marxismens, och är lika hänsynslös som den.


I det här landet är vi lyckligt förskonade från reella kriser som bortspolade städer och inbördeskrig. Då måste man fabricera kriser för att driva igenom förändringar som det uppenbarligen inte finns något förtroende om att det skall finnas en majoritet för. Det är det som gör mig så jävla förbannad.

Osmakligt

Nog för att organiserade socialkonservativa är patetiskt (i ordets rätta bemärkelse) fjantiga när de klamrar sig fast vid kärnfamiljens helighet och dess välgörande mojo-effekt på alla samhällsproblem... och nog för att jag tycker att den där kampanjen är bortkastade pengar om syftet är något annat än att förstärka med-socialkonservativa människors övertygelser...





men när någon som representerar RFSL kommenterar det här som "osmakligt" trumfar de avsändarna i patetisk fjantighet.

Okej för att de inte hyser samma varma känslor för kärnfamiljen som dammsamlarna ... eller för dammsamlarna själva för den delen. Det är kanske inte helt lätt att känna sympati för någon som ofta tycker att man är en böld på samhällskroppen ... och om skribenten är extra sär i sin verklighetsuppfattning, att man är anledningen till att 16-åringar sparkas ihjäl av jämnåriga. I och för sig täcker kanske RFSL även in socialmasochister, som borde gilla att mötas av den attityden men det får bli ett annat inlägg.

Hur som helst, när ordförande för RFSL i Stockholm, Jerry Adbo säger "det är förskräckligt att den här typen av kampanj tillåts i det offentliga rummet" (Aftonbladet) uttrycker han en vilja att hindra tramsjönsar som inte är associerade med utomparlamentariska åsikter eller metoder från att uttrycka sig... ens om de så måste betala för att synas. Någon i Miljöpartiet är inne på samma linje.

Men Jerry & Skogsmulle, så kan man ju inte ha det. Ni får helt enkelt uthärda den här förskräckligt osmakliga reklamskylten i någon vecka innan den byts ut mot det normala, trygga och smakfulla reklamprogrammet


image369

Tre citat och en debattartikel


"Gör lögnen stor, gör den enkel, fortsätt berätta den och så småningom kommer de att tro på den" -Adolf Hitler


"Folkets stora massa faller lättare offer för en stor lögn än för en liten" -Adolf Hitler


"Det är inte sanningen som räknas, utan segern" -Adolf Hitler


Och en debattartikel





Edit:
Det här var kanske en smula kortfattat skrivet. Jag menar inte att artikelförfattarna är nazister, utan att de är en del av ett maskineri som använder samma storljugartaktik som nazisterna förfinade. Jag har gnällt om det förr. Syftet är att skapa en kriskänsla och en allmän misstro mot välfärdssystemet och alla (utom en själv såklart) som nyttjar det. Därigenom bygger man långsamt upp en förfalskad auktoritet för att avveckla de sociala försäkringarna med en uttryckt välsignelse från de som garanterat kommer att förlora på det, trots att de följer alla regler efter bästa förmåga. Det är intellektuellt oärligt, retoriskt falsksinnat och ett politiskt bedrägeri utan motstycke i det här landets historia.

Pop Quiz


Att utropa "Det där är inte konst!" om konst är...


a) ...ett tecken på att man inte vet vad man pratar om

b) ...ett navelskådande sätt att förhålla sig till konst

c) ...en kälkborgerlig lågpannetendens

d) ...ett tillfälle gott som något att åkalla Goodwins lag

e) ...all of the above

f) ...helt i sin ordning, för som Ayn Rand visade i sitt romantiska manifest kan man definiera konst som det man tycker om och allt annat som kommunistisk villfarelse


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0