Okej, en till
Varför skulle kvinnliga kändisar diktera sina egna villkor till att bli mer avskydda? Men säger en kvinnlig psykolog det - så är det väl så.
Hela Sverige befinner sig för tillfället i en masspsykos där kritik mot män är berättigad, och kritik mot kvinnor per automatik har med deras underläge jämfört med patriarkatet.
Man hör samma rundgång när man talar om rasism. Hatar jag en svensk är allt i sin ordning, hatar jag en invandrare är det garanterat för att han är invandrare. Om han är korkad, elak, mördare whatever - spelar ingen roll.
Antirasisterna är mer rasister än rasister ibland.
Feminister är mer sexistiska än sexisterna.
Hela världen vrider sig i en efterbliven spasm av förutfattade meningar.
Kvinnor och män mäts med olika måttstockar på alla olika plan. Jag vet inte om det är helt slugt att kalla det misogyni, men det komiska är att strax efter brandfacklan mot misogyni i attityden mot offentliga kvinnor kommer det en oseriös, nedlåtande och förminskande rubrik riktad mot en av världens mäktigaste kvinnor.
Aftonbladet i ett nötskal. Pilger och Klein på kultursidorna och sedan sex sidor om Charlotte Perellis skilsmässa.
