banal

Här är några arbetsprover till ett frilansgig som etikettrådgivare i en lokaltidning. Frågorna är autentiska, och har ställts till Magdalena Ribbing på Dagens Nyheter. Jag har inte fått något svar än, men jag håller tummarna så de vitnar.



Fråga: Undrar om du har förslag på smidiga men vänliga fraser att avsluta telefonsamtal med? Har ett flertal vänner som är riktiga långpratare och som helt enkelt bara "måste" berätta alltmer, trots att jag anför att andra sysslor väntar. Vill inte vara snäsig, men behöver uppenbarligen bli tydligare!


Svar: De flesta respekterar att man säger 'du, nu måste jag gå'. De som inte gör det kan man slänga på luren i örat för. Bor personen nära dig kan du bajsa i hans eller hennes brevlåda också. Men tänk på att göra det snyggt utifall att någon ser dig.





Fråga: Förr var det tabu att ha armbågarna på matbordet, men det verkar vara ok numera? Man ser dagligen människor sitta och äta med enbart gaffel i höger hand, med höger armbåge på bordet. När de tuggar håller de gaffeln i höjd med örat (ev gestikulerar med gaffeln under samtal) alt håller gaffeln med tummen och pekfingret och låter den hänga och dingla ungefär från hakan ner mot tallriken. Jag tycker det ser illa ut, men nya tider, nya seder eller?


Svar: Om du inte är hungrigare än att du hakar upp dig på en armbåge på bordet skall du nog lämna restaurangen och komma tillbaka senare. Man skall inte äta mer än man behöver. Du vill väl inte bli en fet jävla gris som ingen tycker om för att du gnäller på allt? Serveras maten hemma hos dig har du däremot all rätt att skrämma bort de som inte vet hur man beter sig för att du skall vara nöjd.





Fråga: Vi ska snart gifta oss och skulle gärna ha en barnfri tillställning. Hur skriver vi det på ett trevligt sätt i inbjudan utan att uppröra gäster med barn.


Svar: Det skall räcka att ange en programpunkt där lösgående barn kommer att offras på altaret för brudparets välgång. Om det inte fungerar finns tyvärr ingen annan utväg än att ta fram offerkniven efter vigselakten.