banal

Nu har det hänt igen, den här gången i P3 Populär. Det räcker nu. Sluta kalla Roy Anderssons En Kärlekshistoria (1970) för en film om ungas kärlek. Jo, de ungas kärlek finns där, men huvudkaraktärerna i filmen är deras föräldrar. Det centrala temat är hur de sitter fast i bitterhet över att ha förlorat sina liv till pliktkänsla i efterkrigsvärlden istället för att förverkliga sina drömmar. Narrationens främsta konflikt uppstår både inom föräldragenerationen och mellan den och ungdomarna. De äts upp av avund inför ungdomarnas möjligheter och deras jakt på lycka, och det är därför filmen slutar med att de staplar omkring i morgondimman och letar efter någon som har gått vilse.