banal

Vi lever i en värld där dumheten är normativ, vilket blev genant tydligt efter dumskallarnas sammansvärjning och statskupp i USA för sex år sedan. Symbiosen mellan dokusåpor och tabloidpress är ett annat exempel på sakernas tillstånd. Det handlar visserligen om att positionering för att sälja lösnummer och sälja in programmen för att sälja reklamplats för att sälja mobiltelefonsignaler. Men de säljer även in (och speglar) värderingar och förhållningssätt. Detsamma gäller mytbildningen i den allerstädes närvarande, stureplansbaserade mingelpressens variant på enfaldighet som tres exclusif affärsidé. Höjer man blicken ser man en statsminister som var för dum för att ta till sig tillgänglig information, eller ens titta på tv-nyheterna efter en enorm naturkatastrof och därför inte "insåg vidden av situationen". Vi har en utrikesminister med begränsade kunskaper i geografi (vilket kanske är för mycket att begära av en stackars utrikesminister). Vi har en justitieminister som tror att vägen till ett utopiskt samhälle går via total kontroll av medborgarna. Den som i ett anfall av otidsenlig anda kanske oroar sig för bodströmsamhällets hotande totalitarism kan dock slappna av verkar det som. Så länge man spelar med vår tids puckar klarar man sig bra på isen. Enligt en dom i Lunds Tingsrätt ger dumhet carte blanche.