banal

Jag strosade omkring på stadens dimmiga gator när jag plötsligt stod öga mot öga med ett jättefaksimil föreställandes Ebba von Sydows nuna i ett av MQ's skyltfönster. Jag tänkte inte skriva vad jag anser om nutidsfenomenet våpraketer, men det skall sägas att jag ryggade tillbaka, lika kraftfullt som reflexmässigt. Shieet! Effekten kan inte återskapas i detta minimala format. Det måste ses på riktigt. När jag återfick fattningen fascinerades jag över att hon såg ut som en stepfordfru och stod kvar och tittade på henne en stund. Mycket bisarr känsla. Först trodde jag att det var den intill vaxkonsistens photoshopade huden som skapade Ebba von Stepford-intrycket. Men snart såg jag vad det egentligen var: Ögonen har inte samma uttryck som resten av ansiktet (i den mån som bildredigeraren lämnade kvar något ansiktsuttryck). I verkligheten kan det bero på vad som helst, ett pressat dagsschema, taskig koppling till fotografen, you name it. Men resultatet blev att hon ser olycklig ut: Ung, blond, framgångsrik  robotperfektion som är stendöd inuti.