Kärlek

Jag blir alldeles varm inuti av att se att kreativiteten inom musikvideoproduktionen trots allt inte är död, begraven och förmultnad och ersatt av en automatiserad videoversion av powerpoint. Har du inte sett det redan, kolla in hur Regina Spektors Us blev visualiserad.




Dagens namnsdag

Man får väl passa på att nämna att dagens namnsdag är Naemi och Naima.






För övrigt har jag till min omgivnings förtrytelse snöat in på Johnny Cash - God's gonna cut you down idag.






Kan det aldrig sluta regna?

Jag hatar Virtanen idag

Man kan säga att han var det tidiga 70-talets James Blunt.

Och kanske bör James Blunt, när han en vacker dag slutar utmatta våra öron via radioapparaterna, omvärderas på samma vis som Cat Stevens magiska melodier och kärleksbudskap bör återupprättas, om detta inte redan har skett i dessa från onödig smuts trevligt befriade yachtrocktider.



Virtanen om Cat Stevens, och jag hatar honom för det

Det är nästan som att erkänna att man har varit oförmögen att uppskatta Marianne Faithful och använda Amy Diamond som alibi för att börja göra det nu.






Andra om: , , ,

Redan helg för fan




Alternativt skivomslag för Spanien,
sticky fingers
man tyckte inte om Andy Warhols omslag där.



Den här veckan passerade snabbt. Plötsligt blev det fredag kväll och väldigt mycket Sticky Fingers. Knark, sprit, sex, dekadens, piskade slavar, våldtäkt, ödslig misströstan, brustna hjärtan, uppbrott, misogyni, kärlek, överdoser, förtvivlan och minnet av döda vänner. Allt en helg i november behöver.
Let's do some living after we die.

strötanke

Merde, jag gillar nog Efterklang ... de låter lite som om Kraftwerk fick barn med Brian Eno och bosatte sig på Island. (Fast risken finns ju att man tröttnar på skivan tills i övermorgon).

helgkänsla

dolphycoltrane

Helgen inleds flygande med John Coltrane och Eric Dolphy, My favourite things, Live at Birdland 1962 (fast bilden är från Village Gate 1961). Billigt rus suggererat utan en skummare langare än Affinity records.



is the shit

Anna Ternheim - Girl Laying Down

Jäh som fan!!













Fast marimban (eller vad det är) i versen får mig att snegla på W i skivhyllan.

Pophöger




Det som alla unga vill
e att leva på sin lön
Därför e vi långt från chill
när vår lön går till dumma grejer



Första gången fick jag rysningar av obehag.
Andra gången skrattade jag oavbrutet.
Nu kan jag fan inte sluta titta.







Andra bloggar om: , , ,
 

Kvällens låt

Kvällens låt får finna sig i att vara en reservinjektion av skönhet i tillvaron:

Paul Burch - Isolda

Den som inte råkar ha skivan kan ladda ner låten direkt från Merge Records.













make it stop

har du btw sett basshunters nya video?

nej jag var för upptagen med att skära mig i armarna över att den existerar

Anakronistisk groove

Fick ett tips om siten magnatune som gratis och utan registrering låter en lyssna på hela album i upp till 128kbps mp3. Visserligen artister som inte har fått något genombrott än, men Artemis skiva Gravity hade en skön bakåtsträvande groove. De hade varit snuskigt rika om de hade varit femton år äldre.


titta det snöar

povel


Detta är inget att bry sig om. Jag har bara snöat in på Povel Ramel den här veckan och jag står inte ut längre. Det är fortfarande underbart ... och kort ... men laserstrålen (av klass 1 nota bene) har snart svarvat skivan genomskinlig. Okej, en överdrift, men ändå. Det är bara kokosnöten jag låter bli-i-i efter Mitt liv som hund. Detta är som sagt inget att fästa sig vid. Det är bara en sorts exorcism. Texterna måste komma ur mig på något sätt, så jag skriver ner dem någonstans. The power of print compels you! Jag vill bara ersätta Povel med Zappa en stund... hur det nu skall gå till när det räcker med att jag ser texten för att jag skall börja sjunga med... till min omgivnings förtrytelse.


Bluff och Spark 
och Tork och Kvark
Voro sex små dvärgar
En var ful och en var glad
Och en var dum i huvet

Hej, sa Tork till lille Kvark
Känner du igelkotten Pilt
Han som har varit i Paris
Ja, det gjorde Ivar

Hör du hans lilla runda tass
Där som han trippar på sitt pass
Tripp och trapp och trypa
Se hans lilla faster

Tomtefar i skogens brus
sitter som ett päron
Han har inget eget hus
Allt i sin stora näsa

Söt och blöt är skogens fé
Trollen är bjudna dit på te
Det lilla trollet pass för det
Nu ska mormor bada

Väva och spinna natten lång
Prinsen är här i fjorton språng
Hipp och hopp och häppla
Hästen heter Sverker

Stora slottet Rummeldim
Ligger bortom fjärran
Dit får ingen komma in
Som ej kan baka struvor

Gyllenkrull och sockertipp
Kom ska vi dansa häxan våt
Vill du mig här så har du nåt
Sov du lilla tryne

Kungen är full av stock och sten
Skogen är full av lingonben
Pär är full av tomtar
Hur ska lillan orka?



Bob Dylan och Riksdagsvalet

Subterranean homesick blues klättrade som första spår på Bringing it all back home ut ur stereon för en liten stund sen. När Bob kom till raden the heat put plants in the bed but the phone's tapped anyway nynnade jag Bodström och Johan Peeehrsson sitter i samma båt för mig själv. Jag vet inte var jag fick det ifrån. Är inte poänglösa anekdoter roliga? Hur som helst, det slog mig att Dylan i Subterranean homesick blues rader lyckas fånga vad som är fel med varje riksdagsparti. Mer eller mindre långsökt. Jag svär, mannen är ett orakel! Sa jag att jag brände skalpen i solen häromdagen?


(C) - Ring bell, hard to tell if anything is goin' to sell

(Fp) - Keep a clean nose and watch the plain clothes'

(Kd) - Look out kid they keep it all hid

(M) - Get sick, get well

(Mp) - Don't follow leaders watching parking meters

(S) - The pump don't work cause the vandals took the handle

(V) - You don't need a weather man to know which way the wind blows


Crazy Kitten Smile



I'm not living
I'm just killing time
Your tiny hands
Your crazy kitten smile

Sammanträffande?

Det här var veckan då Ace of base meddelade att de skulle återförenas
- tätt följt av Pink Floyds Syd Barrets död.

Det är dags nu

När kommer nästa kataklysmiska band som skriver om musikkartan i fyra år?
Det är dags nu.

Cornelis Vreeswijk

Nästa år är det 20 år sedan Cornelis Vreeswijk gick bort, och jag tänkte uppmärksamma det genom att peka på att han aldrig blev svensk medborgare. Man kan tycka vad man vill om hans egna visor och hans tolkningar av Bellman och Taube, men det går inte att förneka att han har haft ett ansenligt inflytande på både språket och kulturen.

Han lär en gång ha dragit tillbaka sin ansökan om svenskt medborgarskap när han blev tvungen att skaffa intyg om sina kunskaper i svenska, samtidigt som en invandrad idrottsman fick medborgarskap på rekordtid för att kunna tävla för Sverige i Olympiska spelen. (Wikipedia). Raljant sagt i förbifarten så är Det Nya Folkpartiet ändå inte så nydanande med sina språktestkrav. Stackars Cornelis förmodligen inte en chans att ta plats i det svenska samhället.


Rösta


What is and what shall never be

When you hear me moaning and groaning, babe,
you know it hurts me deep down inside.
Oh! When you hear me holler, babe,
you know you're my one desire


Det är Led Zeppelin-potpurri idag. Robert Plant ylar gamla bluestexter och jag försöker svansa efter. Men jag låter som en astmatisk Neil Tennant med en trasig autotuner. Akustisk misär. Du sökte en tonart och fann dem alla - du är besvärad.


Ljud överbord

Shakira gör det i Hips Don't Lie. Beyonce gör det i Déjà Vu. Undrar om hon inte gör det i Crazy in Love också. Eller ja, deras producenter gör det väl antar jag. Får det att låta som om de överstyr mikrofonen alltså. För jag har svårt att tro att det inte är en efterbearbetning när det distar precis lagom mycket för att inte bli jobbigt att lyssna på. Men varför låter det sådär, och kommer man att få höra mer av det? Har vi en fejkad disttrend i görningen? Jag tror inte att det är en retrogrej där man skall få vibbar från motowns tekniska brister (om man nu kan kalla det brister i slutänden), av den enkla anledningen att musiken inte är särskilt lik det som kom då. Min gissning är att det skall låta mer passionerat om man sjunger så att mikrofonen inte hänger med. För det gör det - så att nackhåren reser sig - när Stevie Wonder ylar I don't know why I love you. Å andra sidan kanske jag bara har dålig radiomottagning och har lurats av stationernas undermåliga ljudkvalitet. Fy nedrans i så fall.

Mirakel

Femåriga Claudia De' Alwis vaknade ur en tiodagars koma när hon hörde James Blunt's You're Beautiful. Även om man kan förstå att fight or flight-instinkten den låten kan ge upphov till kan få vem som helst att ta sig ur en koma för att komma undan, så brukar den snarare inducera en hos mig.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0