Är du en blindtarm, lille vän?
Den kristna fringehögern försöker flytta fram positionerna i abortfrågan igen via en debattartikel i svenskan. Det är bra timing. Den viktigaste frågan just nu i det offentliga samtalet är näbbar-och-klor-försvaret av rätten att få köpa handväskor för femtio papp utan att folk som hellre läser böcker ser ner på en.
Stefan Swärd beskriver sig i slutet av debattartikeln som fil dr i statskunskap Swärds doktorsavhandling har titeln "Varför Sverige fick fri abort"?.
I en annan debattartikel beskriver han sig som fil dr. i stadskunskap (sic). Ordförande i Evangeliska Frikyrkan, EF, en församlings-rörelse med 30000 medlemmar och 325 församlingar i Sverige. Den artikeln fick titeln "Spärra in oss allihop" och tar Åke Greens rätt att hata bögar offentligt i försvar. Det finns fler debattartiklar som han har skrivit i egenskap av ordförande i EF.
Stefan Swärd är därför lätt att ta för någon som representerar en hyfsat marginell minoritet som drivs av hyfsat extrema åsikter i vissa hjärtefrågor, som i den mån man kan tala om ett samhälles värderingar inte sammanfaller med dem. Poängen med detta är inte att försöka minska Swärds trovärdighet eller sätta honom i dålig dager. Jag tycker däremot inte att utrymmet han får i SvD står i proportion till antalet åsiktsfränder han representerar.
Detta är märkligt när andra marginella minoriteter med extrema åsikter inte får samma plats och uppmärksamhet. Varför får inte radikala muslimer plats att propagera för en motsvarande patriarkal underkastelse för kvinnor? Så jag måste fråga Svenska Dagbladets Brännpunkt om det är finare att vilja underkasta kvinnor via kyrkor än moskéer? Jag ställer frågan rakt ut.
Sen till själva texten. När ens bärande argument för en inskränkning av aborträtten är att blåsippor är fridlysta och att en del fruktade att kvinnor skulle sexutnyttjas innan aborter blev fria för 40 år sen, så är det i alla fall i mitt tycke knappt värt att släppas igenom på en lokal gratistidning med problem att fylla nästa nummer.
Med en sportmetafor tar han även upp oss stackars förfördelade mäns position i abortfrågan. Vi har ingenting att säga till om i frågan. Och även om det kan vara nog så smärtsamt för en blivande far att kvinnan väljer abort är det kanske på plats med en reality check här: Vem sjutton tror du att du är egentligen?
Om jag vore kvinna skulle jag inte finna mig i att tvingas föda ett barn för att fadern eller staten vill det. Jag skulle uppfatta det som att jag reducerades till en barnproducent, en avkommefabrik vars egna liv, drömmar och förhoppningar var betydelselösa. Om jag hade en dotter skulle jag hellre se att hon lät sterilisera sig och att jag gick miste om barnbarn än att hon underkastades ett sådant system mot sin vilja.
Det beror inte på att jag tycker att aborter är coolt eller har trivialiserat ingreppet så att jag likställer det med en blindtarmsoperation (som Swärd lite fördolt anklagar de som genomgår aborter för). Det beror på att jag skulle vara mer bekymrad över min dotters välfärd och lycka än att mina extremistiska ideal skall få detaljstyra andra människors liv. Hennes liv skulle vara viktigare för mig än mina skygglappar.
Jag tror att Stefan Swärds åsikter delas av majoriteten av sveriges folk. I alla fall är det en större minoritet än du vill påskina.
Stefan skriver att det är männen som bagatelliserar aborten - inte kvinnan. Du bekräftar detta.
Öhum, jag undrar om Roland kan läsa! Jag som är så hetsig (you know) kände inte ens den mista islka när jag läste dagens blogg. Jag håller med dig och kan inte se hur du bagatelliserar aborten. Väl skrivet! Tycker om dina åsikter. *stolt*
Får jag fråga dig hur du känner det inför att reduceras till att vara barnförsörjare i 18 år mot din vilja och dessutom en oansvarig jävel om du inte ställer upp på papparollen om din kvinna föder mot din vilja? Känner du inte att ditt eget liv, drömmar och förhoppningar skulle vara betydelselösa?
Om jag vore man skulle jag vara heligt förbannad på denna orättvisa som inte har med biologi att göra utan med lagar och medicin. Det är en orättvisa skapad av oss människor till min fördel som kvinna och till din nackdel som man.
Om du frågar mig så skulle jag inte se mig som en oansvarig jävel om jag inte ställde upp på papparollen om barnet föds mot min vilja. Och angående försörjningsplikten så finns det väl ganska lite att säga? Tough shit. Comes with the territory. Jag skulle vad som än händer påverkas i mindre utsträckning än kvinnan. Det är inte kul, men jag kan inte gärna tvinga någon till abort lika lite som jag kan tvinga någon till att behålla ett barn.
Ok, det verkar vara ett ärligt svar =)
Faran med att använda attityden "tough shit" är att den kan användas mot aborträtten. Jag har fåt nestan exakt samma kommentar när jag försvarar den, dvs. någon säger: "tough shit, i så fall borde du inte haft sex". Personligen ser jag inte "tough shit" som mer än ett accepterande, ett konstaterande av rådande situation och inget argument för att låta bli att förändra den.
Jag är för jämställdhet, det innebär att så väl du som man och jag som kvinna i största möjliga mån ska jämställas. Den ojämställdhet som råder i dag rörande föräldraansvar har vi människor själva skapat vilket innebär att vi kan ändra på den. Varför inte göra det? Varför låta det vara?
Jag accepterar inte att jag får lägre lön än en man för samma arbete och skulle aldrig resonera som att det var "tough shit". Varför gör du det?
Jag var kanske lite otydlig. Visst inskränker en sån situation på mitt liv och jag skulle helt säkert tycka att det var förfärligt, men konsekvenserna är betydligt mindre för mannen än för kvinnan vare sig hon föder eller genomgår en abort mot hans vilja. Det är tough shit och vi får finna oss i det tills vi män kan emulera kvinnans biologi (och tvärt om).
Du är själv fri att ge upp bestämmanderätten om när du skall föda barn. Du har ingen rätt att göra det å någon annans vägnar. Det är så enkelt.
Och för att avrunda så är ojämlika löner off topic.
Det här var den dummaste artikeln jag läst på länge. Det är uppenbart att du inte har någon iblick i hur det står till med kvinnor som gjort abort och varför. I fattiga länder ligger ofta förtryck i sig bakom abort. Rädsla, övergivenhet. Allt sån skit vi borde stödja kvinnor i.
I Sverige orsakas merparten aborter av RFSU:s totalt vanvettiga sexualpolitik såväl som massmedias ständiga exponerande av sex i alla dess former - hörnstenen i kommersialismen med dess vapenbröder inom vänstern, feminismen osv.
Att sexualmoral inte har någon effekt på människor är en fet myt som bygger på idén att människor inte besitter någon frihet. Så mycket för snacket om "sexuell frihet"... Att kvinnor i alla samhällen tar till abort i samma utsträckning är en fet lögn.
Att man också angripit alla relationsnormer har också haft sitt pris. Skillsmäsor i masstal. Och en enormt utbredd psykisk ohälsa bland alla unga.
Massmedias "experter" står som frågetecken och hänvisar till allt från konjuktur till Patriarkalt förtryck. I själva verket har feminism m.m. används av massmadia för att dra vapen mot det som hindrade en exploatering av de unga. Iaf. ur ett mer helhetlig analys av s.a.s. "nettoeffekt".
Abort är djupt problematiskt och omoraliskt.
Jag är ärligt talat förvånad över hur lång tid det tog innan det skulle komma en kommentar av den här kalibern. Ni brukar vara mer "på".
Jag kommenterar inte det du skriver eftersom jag vid ett par snabba genomläsningar inte hittar något annat en en lång rad åsikter som presenteras som fakta.
Hej igen M! =)
Det kanske var jag som var otydlig. Jag är för fri aborträtt och skulle aldrig någonsin släppa på min rätt att bestämma över graviditeten eftersom den sker i min kropp. Aldrig! Det jag menar är att jag inte anser att en kvinna om jag väljer att föda mot mannens vilja ska kunna tvinga på honom något som helts ansvar för ett beslut som enbart kvinnan har rätten att besluta. Vill han inte ha barn men jag vill det så borde det vara mitt ansvar eftersom det är mitt beslut. Det är det jag menar.
När det gäller det omvända, dvs. att kvinnan vill ta abort men mannen vill att barnet ska födas? ja, då kan jag säga ?tough shit? hon är inte mannens avelssto som har skyldighet att föda hans barn. Det är kvinnan som trotsallt bär på fostret och genomgår hela graviditeten. Det är en biologisk orättvisa men det juridiska ansvaret som vi själva skapat är en juridisk orättvisa som slår mot män. Du är fri att ge upp tanken på att göra samhället mer jämställt även för er män men du har ingen rätt att göra det å någon annans vägnar.
Och för att avrunda. När du skriver: ?Du är själv fri att ge upp bestämmanderätten om när du skall föda barn. Du har ingen rätt att göra det å någon annans vägnar. Det är så enkelt.?
Så ser jag en solklar tankevurpa som gör det du skriver till lite av en självmotsägelse. Om jag inte har rätt att göra det å andras vägnar; varför ska jag då ha rätten att göra det å mannens vägnar?
Hej igen Jasmine. Jag skiljer på att tvingas till juridiskt ansvar för sina handlingar och få hela sitt liv konfiskerat. Ingen kan tvinga en man att agera far mot sin vilja, men han kan rimligen inte smita från det juridiska och ekonomiska ansvaret. Det juridiska ansvaret gäller i alla andra sammanhang och det finns ingen anledning att göra undantag för de fall där man råkar göra barn av misstag.
Kan man med rätta krävas ansvar för något man inte har rätt att besluta om? Nej, det tycker jag inte att man kan. Anser du det?
För det blir nämligen effekten av att kräva att någon ska ta ett ekonomiskt ansvar för en kostnad vederbörande själv inte tagit på sig. Det är kvinnan som föder mot mannens vilja som tar på sig den kostanden men juridiken tvingar mannen att ta ansvar för något han inte tillåts ansvara för. Det är inte bara orättvist och ojämställt, det är vansinnigt fel och skulle aldrig accepteras i andra sammanhang. Varför skulle det vara okej i detta sammanhang?
Man kan inte ?smita? ifrån något ansvar om man inte har en delaktighet i besluten, i så fall har man inte ansvar heller.
En man kan inte råka göra mig eller någon annan kvinna med barn (om han inte våldtar). En man kan bara vara med om att starta en oavsiktlig graviditet, något som både kvinnan och mannen är ansvariga för. Men mannen har inte att göra med steget från graviditet till att nyfött barn eller aborterat foster om inte kvinnan och mannen är överens. För detta beslut har ingen annan än kvinnan ansvar. Varför? För att det är kvinnans rätt och mannen är per definition rättslös.
Hur kan man då hävda att han har ett ansvar för det han inte tillåts ta ansvar för?
Trevlig eftermiddag =)
Båda är med om att göra barnet även om det är en "olyckshändelse". Det känns definitivt orättvist att inte ha sista ordet om någonting som definitivt kommer att ha en viss inverkan på ens liv. Men om kvinnan vägrar att göra abort kan hon inte gärna tvingas till det. I alla fall inte med lagliga metoder. Det är ett moraliskt dilemma, men jag kan inte föreställa mig ett samhälle där t.ex. domstolar beslutar om tvångsaborter efter ansökan från den motvilligt blivande fadern. Hur rimligt är det sen att tvingas betala underhåll för ett barn man inte ville ha? Åsikter går uppenbarligen isär. Vi kan komma överens om att det är inte är en avundsvärd position att vara i :)
Våra åsikter går lite isär tror jag också men jag respekterar både dig och dina åsikter, du har en schysst debattstil. =)
Fast jag måste uttrycka mig otydligt. Jag menar inte att en man ska ha rätt att gå till domstol och kunna tvinga mig att ta abort om jag vill föda, inte heller att han ska har rätt tvinga mig att föda om jag inte vill det. Vad jag menar med ?juridisk abort? är att mannen ska ges en chans att slippa lastas för det beslut jag tagit om jag väljer att föda mot hans vilja. Den kostnaden och det ansvaret är inget han kunnat förhindra, jag har ju i så fall med juridikens hjälp kört över hans önskan om abort och att slippa ansvar för ett barn. Därför borde det ansvaret ligga på mig, inte på honom.
En tidigare pojkvän till mig blev far mot sin vilja nära han var 16 och hon var 21. Han kände sig inte mogen, det var han inte heller, och han ville att hon skulle göra abort. Men det gjorde hon inte. Problemet är ju att han försökte ta sin del av ansvaret genom att förorda abort men hon lät honom inte ta sitt ansvar, hon körde över honom och födde mot hans vilja. Jag tycker, jag kanske är självisk, att vi kvinnor ska ha den rätten, att föda mot mannens vilja men inte att tvinga på mannen ansvar för våra beslut.
För graviditeten är både mannen och kvinnan lika ansvariga även om det är en ?olyckshändelse? och ingen av parterna lurar varandra. Men ansvaret för beslutet huruvida ett barn ska födas eller ej kan väl ingen annan än den som fattar beslutet ha? Man är två om att skapa ett foster men juridiskt är vi kvinnor ensamma om att skapa barn. Det är vårat beslut och ingen annans i länder med aborträtt. Därför anser jag att exempelvis mitt gamla ex, inte ska behöva betala underhåll för ett barn han hade valt bort.
Ha en toppenkväll =)
Jag ville bara täcka upp olika möjligheter där.
Som man vore det helt klart väldigt enkelt för mig att säga att jag borde slippa juridiskt/ekonomiskt ansvar om barnet föds mot min vilja. Men det enklaste är kanske inte alltid är det bästa. Nåja.
Ha en trevlig kväll du med :)
